Har du hört talas om datademokratisering? Inom IT-världen verkar detta begrepp vara på allas läppar - men vad betyder det egentligen? Är det ett abstrakt koncept eller är det något som är möjligt att implementera i den dagliga verksamheten? Vilka är fördelarna och nackdelarna? I följande blogginlägg ska jag gå igenom dessa frågor och förhoppningsvis förtydliga begreppet och varför det har hamnat i hetluften.
Vad betyder detta trendord?
Datademokratisering är ett koncept som innebär att en organisation kontinuerligt arbetar för att göra data tillgänglig till samtliga medarbetare som kan dra nytta av den. Rent praktiskt innebär det att anställda, oavsett teknisk bakgrund, ska ha tillgång till data som leder till att de kan effektivisera och förbättra sina arbetsuppgifter. Dessutom ska samtliga anställda tillgodoses förutsättningarna som leder till att de är bättre på att hantera och diskutera data, med målet att organisationen ska genomsyras av rationellt beslutsfattande baserat på data analytics.
En viktig aspekt av datademokratisering är att organisationen reducerar en del av kontrollen som IT-avdelningen traditionellt har haft. Perspektivet har skiftats, vilket innebär att datademokratisering är en revolution mot IT-avdelningens ägande av data. I många organisationer agerar IT-avdelningen som en slags mellanhand mellan de anställda och data. Det är en flaskhals som organisationer, i allt större utsträckning, moderniserats ifrån och förstår numera vikten av att data är lättillgängligt.
Varför ska man anamma datademokratisering?
Förespråkare för datademokratisering menar på att konceptet leder till omfattande förbättringar och konkurrensfördelar. Tanken är att om fler anställda enkelt har tillgång till relevant data leder det till att organisationen, på olika nivåer och delar av verksamheten, snabbt kan identifiera och agera på möjligheter och hot.
I vissa fall kan det även leda till en mer innovativ arbetsmiljö där en viss del av beslutsfattandet flyttas ned i kedjan.
En mer decentraliserad organisationsstyrning, precis som datademokratisering innebär, anses vara nytänkande och som leder till att organisationen är mindre statisk. En sådan organisation anpassar sig bättre och fortare till en alltmer dynamisk omvärld.
Vad är baksidan då?
Fördelarna låter säkerligen intressanta för dig som läser detta, men övergången till datademokratisering är nödvändigtvis inte en okomplicerad process. Först och främst krävs det planering och vissa tekniska implementeringar som tillåter den snabba och effektiva datatillgängligheten. Denna bit är subjektiv, och baserat på nuvarande datahantering och IT-kompetens, kan det vara enkelt eller komplext att få till.
Ytterligare en aspekt att ta i beaktning är det faktum att anställda, särskilt de med begränsad erfarenhet av IT, löper större risk att missförstå data och därmed fattar beslut, grundade på felaktiga slutsatser. En rimlig lösning på detta är att förbereda de anställda att analysera data effektivt och korrekt genom exempelvis träning och utbildningssessioner. Även här kan det vara svårare eller lättare för organisationer baserat på faktorer som organisationsstorlek, IT-kompetens, affärsidé etc. Denna bit är förvisso inte gratis och frågan är då ifall dessa kostnader kan rättfärdigas. Kan organisationen överhuvudtaget göra en sådan bedömning innan man fattar beslut om att implementera datademokratisering? Sist men inte minst, vad händer om organisationen har ett centraliserat beslutsfattande? Visst kan det i många fall vara positivt att möjliggöra snabbare beslutsfattande från fler anställda, å andra sidan är vissa bolag bättre lämpade att inte göra data lättillgängligt. Ett bolag som exempelvis samlar in stora mängder känsliga data kan behöva implementera säkerhetskontroller som går emot konceptet av datademokratisering. Vad gäller insikter som anställda stöter på genom analys av data så finns det även en utmaning i själva spridande av dessa internt. Har organisationen möjlighet att dela insikter och tankar om data i dagsläget? Behöver vi planera möten eller implementera en ny plattform för att effektivisera denna process? Dessa är rimliga frågor som en organisation måste våga ställa innan datademokratisering ses som en självklarhet.
Ska vi hoppa på tåget?
Det är inte konstigt att datademokratisering har blivit ett hett samtalsämne. Vikten av dataanalys blir en allt viktigare faktor i strävan mot framgång. Det är alltså inte ett abstrakt koncept utan det går att implementera, och många organisationer arbetar säkerligen med datademokratisering idag utan att det ens benämns som det.
Här på Vimur strävar vi alltid efter att hjälpa våra kunder att använda sin data optimalt. Det visar sig i form av att vi lägger grunden för effektiv analys av data som bidrar till att relevant data är lättillgänglig för de anställda som har behov av den. Vi gillar idén av datademokratisering och anser att det fungerar för många organisationer, särskilt de som effektivt anpassar sig till en värld som med jämna mellanrum kräver innovativa lösningar kring datahantering.
Jag vill därför avsluta detta blogginlägg med vad vår VD, Håkan Jöne, ofta säger; Om man står stilla går man så småningom bakåt.
Ahmad Gazzawi
BI-konsult på Vimur AB
Missa inte vårt blogginlägg om data literacy här.
