Många arbetar hemifrån i dessa underliga tider och varför inte ta tillfället i akt och skapa nytta för dig och dina medarbetare? Det spelar ingen roll om du är nybörjare eller avancerad, alla kurser anpassas efter ert behov och företag. Kurserna kan även hållas på engelska.

Våra online-kurser

Qlik Sense Basic

Utbildningen ska leda till att du med enkelhet ska kunna hitta i och utforska Qlik Sense applikationer. Fokus läggs på att gå igenom den grundläggande funktionaliteten som finns i Qlik Sense, vilket kombineras med utforskandet av applikationer.

Kursinnehåll:

För mer information om kursen klicka här eller kontakta Robin Nord på 0735166252 eller robin.nord@vimur.se


Qlik Sense Advanced

Utbildningen ska leda till en fördjupad förståelse av Qlik Sense utforskningsmöjligheter, vilket i sin tur ska leda till kunskap om den metodik Vimur rekommenderar för att bygga egna objekt och ark i en applikation. Fokus ligger således på Self-Service aspekten som Qlik Sense erbjuder.

Kursinnehåll:

För mer information om kursen klicka här eller kontakta Robin Nord på 0735166252 eller robin.nord@vimur.se

Qlikview Basic

Utbildningen är framtagen för dig som idag använder, eller ska börja använda QlikView. I denna utbildning lär du dig metodik för hur du arbetar med och utforskar data för att kunna utnyttja dina applikationer till fullo.

Kursinnehåll:

För mer information om kursen klicka här eller kontakta Robin Nord på 0735166252 eller robin.nord@vimur.se

I företagsvärlden är risk en term som ofta används i ett sammanhang där vi beskriver något icke önskvärt som kan inträffa. Inom IT finns det en konkret definition av risk som kan bistå våra organisationer i kampen för en effektiv riskhantering.

Risk = hot * sårbarhet

Risk är alltså hur stor sannolikheten är att en händelse eller incident inträffar som kan innebära allvarliga konsekvenser i kombination med hur sårbar organisationen är. Detta kan givetvis visa sig i olika former som exempelvis dataförlust, störningar, obehöriga ändringar av data, eller förstörelse. Hot kan definieras som sannolikheten att en skadlig incident faktiskt inträffar. Hot kan vara stora som små och bör behandlas med olika stora åtgärder och utförande. När vi tittar på ett hot, som exempelvis total skada i ett serverrum, så finner vi allt som oftast flertalet källor eller så kallade threat agents. I vissa fall kan det handla om en naturkatastrof eller missnöjd anställd som tar ett aktivt beslut att ställa till med förödande skada. Sist i ekvationen för risk har vi sårbarhet som kan definieras som en organisations brister eller svagheter som möjligtvis kan utnyttjas eller attackeras på ett eller annat sätt. Vi kan också kategorisera svagheter som avsiktliga eller oavsiktliga. En avsiktlig svaghet är exempelvis en utvecklare som lämnar en öppning in till systemet med intentionen att detta ska utnyttjas vid ett senare tillfälle i ett skadligt syfte. En oavsiktlig svaghet vara ett fel i tillverkningen eller ett konfigureringsmisstag som leder till säkerhetsproblem för vårt interna nätverk. Vad gäller sårbarheten är det något som kan motverkas och minskas genom skyddsåtgärder. Vår sårbarhet mot ett inbrott i hemmet är betydligt lägre om vi har låst dörren, högre om vi lämnat nyckeln under dörrmattan och betydligt högre om vi inte låst alls. Ni fattar.

När vi nu kort gått igenom dessa begrepp är det dags att prata om vilka valmöjligheter som finns tillgängliga för att ta ställning till hur vi bör hantera riskerna som har upptäckts.

Acceptans

Det innebär att vi identifierat en risk och gör ett medvetet val att inte agera överhuvudtaget. Det är ett beslut som grundar sig i att kostnaderna för att skydda denna resurs är högre än att bara leva med risken. Det innebär att organisationen är villig att betala för eventuella kostnader för att ersätta tillgången eller fixa delar av den. En försäkring för att skydda en specifik resurs kan vara oerhört dyr och, i kombination med att risken ligger på en lagom nivå, kan det i vissa fall vara värt att leva med risken och ersätta eventuella förluster.

Överföring

Det är ett simpelt koncept och går ut på att organisationen flyttar över kostnaderna för eventuella förluster till en extern entitet. Således är det en situation där en tredje part tar på sig ansvaret att lösa eventuella problem och kostnader, mot en betalning av organisationen. Ett simpelt exempel på detta är försäkringar.

Reducering

Reducering innebär att vi implementerar diverse skyddsåtgärder, antingen för att minska sannolikheten att risken inträffar eller att vi planerar handlingar och åtgärder för att effektivt kunna hantera konsekvenserna ifall risken inträffar. Å andra sidan är det principiellt omöjligt att totalt eliminera en risk, däremot kan den reduceras till en acceptabel nivå.

Undvikande

Sist innebär undvikande att organisationen eliminerar situationen helt och hållet. Ett exempel är att en organisation har en osäker databas som inte används och fattar beslutet att radera den helt och hållet, istället för att implementera skyddsåtgärder. Om du aldrig klättrar upp för en stege, så finns det inte heller en risk att du ramlar av en.

Många organisationer är medvetna om olika risker som kan orsaka signifikant skada mot den dagliga verksamheten, men i min mening finns det sällan en konkret process för riskhantering. Det gäller alltså att ha en individuell handlingsplan för alla tänkbara risker, i syfte att proaktivt agera för att skydda de tillgångar och resurser som vi anser vara värdefulla.  Det är en fundamental del av verksamhetens strategiarbete som bör tas på allvar. Om ni inte redan har ett så är min starka rekommendation att redan idag påbörja ett så kallat riskregister.


Ahmad Gazzawi
BI-konsult på Vimur AB

Vi är stolta att presentera artikeln om mannen och hjärnan bakom Vimurs arbetsmetodik. Johan Lindell lärde sig Qlik helt på egen hand och är idag kunskapsgrunden inom IT för hela företaget. 

Du kan även ladda ner artikeln här.

I en värld där företag och organisationer alltmer baserar och förlitar sin verksamhet på data och verktyg i IT-miljöer, fortsätter även hotet från inkräktare också att öka. Den ökända termen hacker, från engelskan, är den term som de allra flesta är bekanta med. Man bör dock inte låta sig luras och anta att det är en term som är särskilt specifik. Tvärtom vill jag påstå att det är ett paraplybegrepp där det råder stor variation på hur en attack faktiskt utförs, vilken strategi som tillämpas, vem den slutgiltiga måltavlan är etc. I detta blogginlägg ska vi däremot inte lägga fokus på attacken i sig, utan istället gå igenom tre fundamentala principer för säkerhetsdesign som är relativt lätta att implementera och därmed drastiskt ökar säkerheten i vilken organisation som helst.
1

Den första principen som alla organisationer bör implementera är least privilege. Det innebär att varje process och användare bör endast ha de rättigheter som krävs för att utföra de uppgifter som är relevanta och krävs i den aktuella rollen. Användare som exempelvis inte behöver öppna specifika filer med känslig information för att klara av sitt dagliga arbete, bör således inte ha den möjligheten heller. I många länder arbetar militären med need-to-know basis, vilket kan förklaras som att individer som inte behöver veta något inte ska göra det heller. Som standard bör inte någon användare eller process ha några rättigheter som inte explicit har angetts. Detta kan dessutom tas ett steg längre genom att individer med administrationsrättigheter enbart har detta när de utför vissa arbetsuppgifter, vilket i sin tur adderar en tidsaspekt som gör det svårare för potentiella inkräktare. Skulle en anställds konto äventyras och tas över av en inkräktare, minskar sannolikheten för att denna inkräktare faktiskt har möjlighet att skada verksamheten.

Den andra principen är något som kallas layering. Sanningen som organisationer behöver acceptera är att en attack är i slutändan ett oundvikligt faktum. Det kommer hända. Det bästa vi kan göra för att mildra eventuella skador är att göra det svårare för inkräktare och förhoppningsvis ge organisationen mer tid för att implementera en respons och avvärja attacken. Layering handlar om att konfigurera överlappande säkerhetsåtgärder som tvingar en inkräktare att ta sig genom flertalet säkerhetslager innan de kan ställa till med signifikanta skador. Exempel på detta kan vara noggrant konfigurerade brandväggar, antivirus på samtliga datorer, vitlistade hemsidor och ett intrusion detection system (IDS).

Sist, men inte minst, har vi isolation. Det är en princip som kan appliceras på olika nivåer, överlag innebär det att vi gör vårt yttersta för att isolera olika delar av vår IT-miljö från resterande delar. Ett konkret exempel på detta är att vi bör skapa flertalet virtuella nätverk inom organisationen, så kallade VLANs. Denna fördelning kan göras på diverse sätt men det bör vara en logisk separering, exempelvis baserat på avdelningar. Det är en metod som förenklarar nätverksadministratörers arbete när de konfigurerar policies då de kan göra detta på en tydlig gruppnivå. Därtill förbättrar det den övergripande säkerheten då en inkräktare som tagit sig in på en del av nätverket inte kommer åt övriga VLANs.

I det stora hela behöver systemen nämnda ovan inte vara alltför komplicerade, förutsatt att planering av säkerheten har genomförts i ett tidigt skede. Planering av säkerhetsaspekten redan innan systemen sätts upp och konfigureras är något som experter kallar security by design och har bevisats skapa en enormt mycket säkrare IT-miljö. Tänk gärna över detta och ställ er själva frågan: Vilka principer arbetar vi med för att kontinuerligt förbättra vår egen säkerhet?

Ahmad -verksamhets och Qlikkonsult

Ahmad Gazzawi
BI-konsult på Vimur AB

Ett annorlunda och prövande år börjar gå mot sitt slut. Men tack vare det är vi starkare än förut.

Här kommer årets sista teamsmöte!

God Jul och Gott Nytt år önskar vi på Vimur!

#micdrop

Lars Wihlborg, Qlik-konsult på Vimur, går igenom programmet Data Transfer som tillåter dig att skicka on-prem data till din Qlik Sense Saas-lösning.
Det här får du lära dig:

Har du frågor eller önskar att vi går igenom något så maila info@vimur.se

Data literacy är ett begrepp man inte kan undgå idag när man scrollar runt på sidor om business intelligence och dataanalys. Men vad betyder det och varför tycker vi på Vimur att det är viktigt?

Lättast för att förstå begreppet Data Literacy är att se det som ett eget språk, att prata Data. Det kan vara svårt för oss konsulter som redan pratar data att komma ihåg att andra inte pratar lika flytande. Därför är det viktigt för oss att dela med oss av den förmågan när vi träffar kunder, nya som gamla. Det minskar missförstånd och ökar kundens nytta av det vi gör.

Vad är då data? I grund och botten är data en digital beskrivning av objekt som existerar i vår värld. Data kan representeras i olika former som t.ex. text, bild, video och ljud. När vi sätter datan i ett sammanhang blir den till information. Om vi har tur och vi är skickliga så kan vi dessutom omvandla informationen till kunskap.

Tillgång till bra data är centralt i ett företag. Vår möjlighet att använda data styr processer, medarbetarnas positioner och uppgifter och formar den framtida tekniken. I all data kan vi läsa av trender, avvikelser, sammanträffande och varningar på att något går fel eller indikationer på att något går precis i önskad riktning. Dessutom kan vi använda data i argumentation och ta tryggare beslut – om vi förstår vad den verkligen säger.

När konsulter kommer in och bygger på tekniska lösningar för att göra data tillgänglig är det avgörande att användarna kan tillgodogöra sig informationen, dvs. datan måste sättas i ett sammanhang. Vi på Vimur jobbar lite annorlunda än våra konkurrenter eftersom vi tar oss an projekten med erfarenhet och förståelse från många olika verksamheter och bygger lösningar därefter. Trots det får vi inte glömma bort att lära ut språket, förklara grammatiken och dela ut glosorna.

Känns det komplicerat och stort? Det är det inte, det finns mycket ni kan göra själva som hjälper er att komma över tröskeln. Qlik har mängder av utbildningsmaterial på deras hemsida helt gratis:

https://learning.qlik.com/mod/page/view.php?id=24704

Gör en kurs i månaden! Utmana en kollega och se vem som får bäst resultat i sluttestet! Huvudsaken är att förstå att begreppet finns och vad det innebär. Gör ni det, kan ni väl inte bli annat än nyfikna och gå vidare. Företaget är ert land och vi vill bara att ni lär er språket.

Daniel Hellerstedt är egentligen inte alls ny på jobbet längre utan han började hos oss i samband med att Coronaviruset slog till i samhället och all förändring det innebar. Men, denne relativt nyblivna småbarnsfarsa ska inte komma undan en proper presentation.

Daniel har en lång bakgrund som konsult som solutions architect och data analyst och bär med sig en bred kompetens inom allt från databaser till olika analysverktyg.

Att jobba hemifrån har många fördelar och framför allt är det nödvändigt nu i dessa dystra virustider. Det finns dock nackdelar med ensamheten på hemmakontoret, till exempel vid problemlösning. Det tar mer emot att ringa kollegan via Teams än det gör att hojta till över kontorslandskapet. Därför vill vi introducera er för Ankan och termen ”Rubber Ducking”.

Termen “Rubber duck debugging”, även kallad ”Rubber ducking”, är en metod för att felsöka kod (debug). Termen ska inte förväxlas med rubbernecking som innebär att stirra på någon med djupt intresse, det kan få helt andra konsekvenser. För medan vi som kodar spenderar stundtals timmar djupt fokuserade och stirrandes på vår kod, så kommer det oundvikligen tillfällen där vår kod inte gör som den ska. Så vad gör vi när vår kod inte vill köra (run) eller sammanställa (compile)? Jo, vi felsöker eller ”debuggar”.

En vanlig approach till det är att be en kollega om hjälp. Kollegan kommer över och frågar lite slentrianmässigt ”vad är det jag kollar på?” och vi börjar då förklara steg för steg vad vi har byggt. Ibland händer det att vi då under denna process själva upptäcker felet och ivrigt sätter igång med att rätta felet medan vi tackar kollegan för dennes ovärderliga hjälp. Kollegan i sig bidrog inte med mycket tänker hen, men för den som sitter och brottas med att debugga kunde kollegan lika väl varit en gåva från ovan.

Men, vad gör man när kollegan är upptagen? Eller som många gör i dessa tider, jobbar hemifrån? Introducera gummiankan, the rubber duck! Spring iväg och köp eller beställ online en billig gummianka (gärna av återvunnet material) som du kan ha vilandes på skrivbordet eller någonstans nära till hands.
När det är dags att debugga gör du såhär;

  1. Hålla gummiankan i handen och vänd den mot skärmen
  2. Gå genom din kod steg för steg från början till slut
  3. Upptäck felet och åtgärda
  4. Tack ankan och lägg den tillbaka på dess plats

Termen och metodiken härstammar från boken ” The Pragmatic Programmer” av Andy Hunt och Dave Thomas och publicerades 1999. Medan boken har några år på nacken och det har hänt mycket inom programmering sedan dess så hjälper denna metod många att debugga kod än idag. Vem vet, kanske kan man passa på att tillämpa metodiken på annat när man ändå sitter och jobbar hemma. Vad var det som gick fel när jag (nästan) satte ihop hyllan häromdagen…

Idag är det internets dag! Det tycker vi är värt att lyfta fram för herre jisses vad detta världsomfattande datanät har förändrat människans liv. Inte minst när alla företag kämpar för att fortsätta verka trots en rådande pandemi.
Även utan Corona skulle vi idag inte klara oss utan alla teamsmöten, mail, servrar, data warehouses, clouds och så vidare. Vi som jobbar med IT och business intelligence måste vara och är otroligt tacksamma för just internet.
Därför har vi, dagen till ära, valt ut några av höjdpunkterna ur cybernätets historia.  

Källa internetmuseum.se

29 oktober 1969

Dagens datum för exakt 51 år sedan skickades det första meddelandet på det vi idag kallar internet. Vid det tiden kallades det Arpandet, och det utvecklades av det amerikanska försvarets utvecklingsavdelning DARPA.

1971

Det första e-postmeddelandet skickades på Arpanet. Några veckor därpå skickar en forskargrupp på UCLA, ledd av professor Leonard Kleinrock, ett meddelande till en dator ca 50 mil därifrån. Meddelandet skulle lyda LOGIN men servern kraschade efter ”O”et så det innehåll endast LO.

1978

Då är det första gången flera hundra svenskar, både forskare och privatpersoner, kan koppla upp sig mot en dator och skriva till varandra i så kallade ”möten”, lite som ett slags tidigt diskussionsforum.

1983

Den 7 april 1983, tar Björn Eriksen emot det första mejlet över internet till Sverige. Det lyder ”Hello”.

1988

Sverige får sitt första egna nät på internet och det heter SUNET. Det kopplar ihop alla högskolor och universiet i Sverige.

1989

Welcome to World Wide Web. Tim Berners-Lee skapar det första systemet för att enkelt länka till och mellan saker, det är dessutom helt gratis och kan användas av alla.

1992

Vi får digitala mobilnätverket GSM och kan för första gången skicka smsm och datatrafik till och från mobiler. Det gick lite över 900 bit/sekund.

1994

Den 5e februari 1994 mailar dåvarande stadsminister USAs president Bill Clinton. Clinton spelar inte svår utan mailar tillbaka.

Detta år kommer även Sveriges första nättidning, ingen mindre än aftonbladet.se

1995

Altavista lanseras och blir en direkt dundersuccé, aldrig har en sökmotor varit så snabb och gett bättre resultat.  

1996

Näthandeln i Sverige sätter fart när Blocket.se kom. Även Sveriges första mötessida StajlPlejs startar. Några år senare byter det namn till Lunarstorm där ungdomar börjar hänga och digitalt umgås.

1998

Hasta la vista Altavista, Google is in the house.

Larry Page och Sergey Brin startar Google. De uppfinner en algoritm för att organisera all webbens information.

Det gick ju bra!

1999

Det trådlösa surfandet tar fart med Wifi. Wi-Fi betyder Wireless Fidelity.

2000

Diskussionsforumet Flashback startar och får nära en miljon medlemmar som skriver mer än femtontusen inlägg/dag. De har ungefär två miljoner besökare i veckan.

2003

2003 kommer med den tredje generationens mobilnät, nämligen 3G. Detta möjliggör mobilssurfandet. Även Skype har premiär detta år. Det är Niklas Zennström som frambringar denna tjänst som låter dig ringa via internet istället för en telefon.

2004

En tonåring vid namn Mark Zuckerberg lanserar The Facebook. Det börjar som ett community för Harvardstudenter men växer i rasande takt med att fler universitet släpps in. 2005 byter sidan namn till Facebook och året därpå får vem som helst över 13 år registrera sig. Det blev rätt så många.

2005

Den största sociala kanalen idag, Youtube startas. Vem som helst kan då ladda upp ett videoklipp på nätet.

2006

Twitter lanseras och vi få lära oss att kommunicera på ett helt nytt sätt med bara 140 tecken. Även streaming-tjänsten Spotify startas och mp3 blir historia.

2008

2007 lanserar Appel Iphone och 2008 börjar försäljningen av smartphonen i Sverige och alla vill ha en.

2009

Lakj-knappen föds. Det gillar vi! 

2010

Sverige får sin första IT-minister, Anna-Karin Hatt och Steve Jobs presenterar, varken en dator eller en telefon utan en Ipad. Surfplattan gör debut och frågorna är många; vem ska köpa den? Är det en stor telefon eller en liten dator?

Om inte detta skulle vara nog med internetnyheter så lanseras även fotoappen, Instagram.

2014

Ice bucket challange tar världen med storm och drar in 100 miljoner dollar till ALS-forskningen.

2016

Det blir diskussioner om trafikfara när barn, ungdomar och även vuxna springer runt som tokingar dygnet runt och jagar Pokémons. Lanseringen av Pokémon Go blir en makalös succé och det blir snabbt med mest nedladdade spelet i världshistorien.

2017

#MeToo blir en världsomspännande rörelse som uppmärksammar sexuella trakasserier mot kvinnor.  Allt börjar med en enkel hashtag.

2018

GDPR införs och privatpersonen får makt över sin data.

2020

5:e generationens mobilnät 5G börjar rullas ut i Sverige och teknikmöjligheterna känns helt plötsligt oändliga.  

Hoppas nu ni känner lite mer tacksamhet för internet och den otroligt branta utvecklingskurva det har bidragit med.  

Njut av nästa programuppdatering, webbinarium, swish eller säsong av favoritserien!