Det är ett mög för att människor blir sjuka och värre.

Det är ett mög för att jag inte kan träffa folk och arbeta som jag brukar.

Det är ett mög för att det skapar osäkerhet på varje tänkbart sätt över hela vår värld.

När jag läser statistiken från SCB, Folkhälsomyndigheten och andra så är det uppenbart att det är en väldigt allvarlig situation som världen har hamnat i på många sätt, jag tror inte jag behöver vara tydligare än så.

När jag pratar med kollegor och kunder så är det en fras som återkommer gång på gång: ”Om man bara visste…”. Skall vi vänta ut det eller skall vi anpassa oss? Skall vi beställa eller avbeställa? Skall vi passa på att göra alla de där sakerna vi inte hann med förut eller kommer det vara bortkastad tid?

Det är intressant att se att länder som Sverige där vår förmåga att producera och konsumera (med några tydliga undantag) egentligen inte borde ha påverkats så mycket som det faktiska utfallet har blivit. Jag vill nog påstå att förstärkningseffekten av osäkerhetsfaktorn är betydande (för att inte säga avgörande) för storleken av den ekonomiska nedgång vi nu ser.

Så ska vi våga se något positivt trots allt negativt som omringar och påminner oss om vår situation?

Eftersom vi under många år arbetat med generell dataanalys och ännu längre specifikt med analys av data kring materialflöden så kan jag konstatera att det finns grader i eländet. De som har tänkt till lite extra, de som inte har nöjt sig med det som de fick med i ”standardpaketet”. De är inte riktigt lika osäkra och oroliga. De reagerar med lite mindre yviga gester. Inte för att de inte är drabbade eller för att de vet vad som kommer hända men de har en bättre kontroll på effekterna. De agerar med lite större självförtroende för de kan se mönster tydligare än konkurrenterna.

De som har det allra största självförtroendet är de som dessutom har en stabil och inkörd ”Sälj & Verksamhetsplanering”, S&OP. De har inte bara koll på effekterna de kan dessutom analysera vilka avvikelser mot planen som kommer vara allvarligast. Det märks att en tydlig och konsekvent plan ger insikter kring effekterna av en avvikelse.

När jag ser att det finns tydliga skillnader mellan ”teknik-BI” och ”verksamhets-BI” kan jag inte låta bli att bli lite optimistisk. Det går att skaffa sig lugnet att hitta vägen framåt och att fatta lite bättre beslut utan panik om man har tänkt till i förväg även om utmaningen är en pandemi.

Så om det nu är så att ni råkar tillhöra den där kategorin som inte fick mer än som ingick i standardpaketet eller om er BI-konsult är bra på fält och tabeller men inte vet vad ”Forrester effekten” är så tycker jag att ni skall göra något åt det. Passa på att skapa riktiga analysverktyg för nästa gång något oväntat händer. Det kommer kanske inte en Pandemi, men det kommer något annat skit. Det gör det alltid. Det är den enda prognos jag kan garantera är hundraprocentig.

Lita på mig.

Bild på Håkan Jöne, VD på Vimur och avsändare till texten

Håkan Jöne
VD på Vimur

Som konsult levererar jag och mina kollegor Qlik-lösningar mot en mängd olika företag och verksamheter som sedan används av flera anställda i organisationen inom olika användningsområden. I många fall lär sig användarna på egen hand att använda applikationen genom att undersöka och leta i datamängder som utan Qlik hade varit en oändlig labyrint att navigera i. Självfallet försöker vi som konsulter bygga med en tydlig struktur så att användaren lätt kan dra olika slutsatser men tyvärr sitter vi inte ute hos varje enskild individ vid varje användningstillfälle och de flesta användare är tyvärr mindre involverade i diskussionerna och arbetet som leder fram till en färdig Qlik-applikation än man önskar som utvecklare. Detta ställer höga krav på mig som utvecklare att förstå kundens utmaningar men jag tror det skulle hjälpa många användare om de förstår en del av den metodik vi utvecklare använder. Idag tänkte jag därför förklara tankesättet bakom DAR.

Många diskuterar vad som definierar en bra Qlik-applikation. Ska den vara visuellt tilltalande? Presenteras relevant data på rätt sätt? Eller kanske är det en kombination av ett flertal faktorer? Detta är frågor vi kan diskutera i all oändlighet och i en viss grad även komma överens om. Däremot känner jag, som utvecklare, att det finns en fråga som sällan ställs; Förstår användaren applikationens struktur och är inte det den viktigaste delen att börja med? Det identifierar hur jag som utvecklare tänkt att applikationen ska användas.

DAR står för Dashboard, Analysis och Reports och det är vanligtvis dessa tre delar som tillsammans utgör en fullständig Qlik applikation. DAR är en metodik som vi på Vimur uppskattar och som är rekommenderad av Qlik, bland annat för att den ger tydlighet och struktur för både utvecklare och användare.

Dashboard är första arket av en applikation och är generellt bara ett enda ark, även om det givetvis förekommer undantag. För att enklare förstå, tänk er ett berg av information. Första arket är toppen av berget och här hittar användaren vanligtvis olika KPI:er, stapeldiagram och linjediagram för att snabbt få en överblick över status och senaste trenderna. Med ett fåtal klick ska användaren få snabb tillgång till den allra viktigaste informationen. Dock kan det få användaren att ställa följdfrågor. Varför har försäljningen gått sämre den här månaden i jämförelse med förra? Varför har vi flera försenade leveranser? Varför säljer den här butiken bättre det här kvartalet i jämförelse med samma kvartal, föregående år? För att svara på dessa frågor måste vi gå djupare ner i informationsberget.

Efter Dashboard-fliken bör användaren hitta en eller flera Analys-flikar. Flikarna här är oftast mer interaktiva och du som användare ska kunna börja besvara frågor som har uppstått tidigare. Du lär även upptäcka att det finns en större variation på diagrammen och vanligtvis kan en användare spendera mer tid här än i en Dashboard-flik. Data blir dessutom mer detaljerad och visualiseras på ett sätt som möjliggör en mer noggrann dataanalys.

Slutligen finner vi Rapport-fliken eller flikarna. Här ska du som användare hitta den allra mest detaljerade informationen och spendera mest tid på. Dessa arken är tänkta att möjliggöra beslutsstödsunderlag genom flest antal klick. Här hittar vi främst raka- och pivottabeller där du genom olika selektioner kan gräva ner dig till den allra djupaste delen av berget. Ingen ytlig information finns här, istället ska du som användare befinna dig på ett ark som besvarar frågor och leder till riktiga insikter. Genom att sortera och filtrera i tabellerna kan du dessutom vända och vrida på data på ett sätt som är lämpligt i en aktuell situation.

DAR strukturen är ett best-practice som många utvecklare idag väljer att använda för att förenkla dataupptäckter på olika nivåer. Det blir ofta tydligare för användaren när det råder en struktur som leder användaren på en resa som börjar i toppen och gradvis blir alltmer detaljerad. För att maximera strukturens effektivitet krävs det å andra sidan att användaren förstår utvecklarens tankegång. Detta uppnås givetvis genom god kommunikation och en iterativ process där utvecklaren bygger applikationer som passar verksamheten. Men förstår användaren DAR tror jag dessutom till att användarna lättare kan komma med synpunkter på applikationen. Den är trots allt ämnad för en verksamhet som de känner till bättre än konsulten.

BI-konsult Malmö

Ahmad Gazzawi
BI-konsult på Vimur AB